Vi har haft utbytesstudenter från Jura i Frankrike under en vecka i mars. Två mycket trevliga 17-åringar, som kom med resväskorna fullastade med presenter till oss.
Allt var artisanat dvs hantverk. Den jättelika osten var en specialitet från området, med en hint av något träslag. Antar att den lagrats i ett träkar. Mycket god! Vi fick även ett paket med tunt skivat nötkött, som var saltat och rökt, med en doft och smak av tjära. Nästan som vår suovas.
Och så fick vi choklad. Mycket choklad. Himmelskt god choklad från Schweitz. Och handgjorda chokladpraliner. Ni vet sådana där som, när man lyfter upp asken genast kan säga: Det här är gott! bara av att känna tyngden.

De hade även med sig en vacker bok om Jura och souvenirer från Saint Claude, som är en stad känd för sina träprodukter och speciellt tillverkning av pipor. Fick mig att fundera på när jag sist sett någon röka pipa…

Det blev en hektisk vecka med besök på Icehotel i min hemby Jukkasjärvi, snöskoterkörning och besök hos Giron Travel www.girontravels.se , för att mata vår vän Håkans renar i den lilla samiska byn Ràvttas.

För att inte tala om planering av luncher och middagar. Vet hur viktiga måltiderna är för fransmän. Det blev ett litet missförstånd gällande maten för en av gossarna då han hade skrivit till sonen och berättat att han inte tyckte om kött, bara i pizza och i hamburgare. Aha, en som bara äter junkfood tänkte jag. Jag försökte fråga ut honom om detta. C’est compliqué fick jag till svar. Gav mig inte utan frågade återigen under första middagen vad grejen var med att han bara åt kött i hamburgare och pizza. Det visade sig att han var vegetarian! Men eftersom de inte får ett vegetariskt alternativ i skolan, så har han lärt sig att äta fisk och kött OM DET ÄR MALET. Hemma åt de bara vegetarisk mat på ekologiska grönsaker som de själva odlade. Ingen junkfood där inte.

När detta med maten var utrett lagade jag vegetarisk mat åt honom. Den stackars pojken hade nog en föreställning om att svenskar är ett köttätande släkte och ville inte ställa till besvär. Vilken tur att jag envisades med att fråga!

På menyn stod, förutom vegetarisk mat, även färsk röding och laxöring, biftek på älgkött, suovas och gurpi, kantarellsoppa,Julia Childs fantastiska Tarte Normande aux pommes och sista kvällen åt vi Raclette, som nästan är
en nationalrätt i deras trakter. Jag har köpt en raclettegrill på en av mina
många resor i Frankrike, men det blir långt mellan gångerna då vi plockar fram den. Detta var ett ypperligt tillfälle och pojkarna åt och åt och åt. Jag var också tvungen att göra ett litet avsteg från min LCHF-diet och åt två potatisar med smält ost på. Mmmm!

Raclette är trevlig plockmat och går snabbt att laga till. Varför inte byta ut fredagstacomyset och samlas runt raclettegrillen istället? Raclettegrillar finns att köpa i Sverige också. Till Raclette kokar man potatis med skalet på
(jag valde ekologisk delikatesspotatis), ställer grillen mitt på bordet, smälter
ost i de små behållarna och häller den smälta osten över potatisen.
Traditionella tillbehör är cornichons, syltlök, charkuterier och råa grönsaker.
Det ska finnas en speciell racletteost att köpa även här hemma i Sverige, men hittade ingen i min butik så jag blandade Västerbottenost och Emmenthaler, som jag skar i ganska tjocka skivor. Jag stekte även suovas till, vilket passade alldeles utmärkt.

Till Raclette passar ett torrt, vitt vin från exempelvis Alsace.

En dag bjöd jag på kantarellsoppa, stekt röding med vitvinssås och äppelpaj, vilket var
mycket uppskattat av pojkarna. Dessa recept lägger jag in separat under
kategorierna: förrätt, fisk och dessert.